200 småhus beställda för ersättning av påverkad bebyggelse
GÄLLIVARE/MALMBERGET. Sedan reglerna för ersättning av funktion för småhus fastslogs 2016 har LKAB:s samhällsomvandling i Gällivare och Malmberget skrivit totalt 200 avtal med sakägare i Malmberget.
– Det känns fantastiskt att vi kommit så långt under så pass kort tid, säger Lis-Marie Dagbro, sektionschef vid LKAB:s samhällsomvandling i Gällivare och Malmberget.
Rent praktiskt innebär det att hon och hennes kollegor har beställt 200 småhus, i snitt 40 per år, som antingen är färdigställda och inflyttade i eller där sakägare i detta nu väntar på inflyttning.
Att gruvdriften påverkar orten har varit känt sedan länge, redan 1895 varnade det dåvarande gruvbolaget för att för att malmkropparna skulle påverka bebyggelsen, och det har skett förändringar på orten under många år. 2012 slöts ett samarbetsavtal med Gällivare kommun som bland annat innebar att Malmberget skulle avvecklas etappvis, något som har pågått sedan dess. För att kompensera dem som påverkas av gruvdriften genom att de till exempel måste flytta erbjuds de att antingen få en monetär ersättning, det vill säga att de får värdet av deras fastighet som om den stod i av gruvan opåverkat område plus 25 procent i pengar, eller ersättning av funktion, vilket innebär att de erbjuds ett hus som är likvärdigt med deras befintliga.
Det nya huset är dock inte en kopia av det gamla, vare sig när det gäller arkitektur eller material, men ska i möjligaste mån motsvara de funktioner det gamla huset hade.
– De flesta som vi har slutit avtal med har valt ersättningshus. I dagsläget har vi kvar 35 fastigheter med småhus där värdering just nu pågår, säger Lis-Marie Dagbro.
Att bygga över 200 småhus, för att inte tala om hyreshus och verksamhetslokaler, är inget litet jobb. LKAB:s avdelning för samhällsomvandling har jobbat intensivt för att teckna de avtal som behövs i samma takt som Malmberget behöver avvecklas och ge plats för gruvan. En viktig del av det arbetet har varit att sluta de avtal som behövs för att till exempel ingen ska bli ensam kvar i ett kvarter.
– Det har funnits en del utmaningar, men jag är stolt över att vi har haft bra dialoger med sakägarna och kunnat erbjuda dem en lösning för deras flytt, säger Lis-Marie Dagbro.
Det är viktigt att sakägarna erbjuds lösningar som de kan acceptera, något som alltså så här långt tycks ha fungerat väldigt väl. Det byggs för fullt på olika håll i Gällivare och nya bostadsområden har dykt upp på flera ställen. Utmaningen framåt är att även fortsättningsvis kunna få tillgång till mark för att fortsätta bygga.
– Vi vill kunna erbjuda tomter som passar de kvarvarande som måste flytta under de kommande åren, säger Lis-Marie Dagbro.
I en så omfattande process som Malmbergets samhällsomvandling är det väldigt viktigt att aldrig tappa fokus på att det är just människor man jobbar med, människor med olika livshistorier och relation till den ort och den fastighet de lämnar. Det ställer höga krav på dem som arbetar direkt med sakägarna.
– Det viktigaste att tänka på är att ha förståelse för att det är en stor omställning för många. Man blir personligt berörd på många sätt och får till exempel insyn i olika familjesituationer, säger Lis-Marie Dagbro och tillägger:
– Det känns hedrande att vi får det förtroendet av dem vi för dialog med.
Fakta: Ersättning av funktion – Småhus
Rent praktiskt innebär det att sakägare med fastigheter som påverkas av gruvdriften i Malmberget har möjlighet att få ett nytt hus som ersättning för sitt gamla. Deras befintliga fastighet värderas och inventeras för att skapa en bild av dess yta och specifika egenskaper. Därefter kan de, med stöd av sin kontakt inom LKAB, välja från några utvalda leverantörer för att få ett nytt hus som är likvärdigt i funktion som det gamla. Det innebär inte att det nya huset är identiskt i utförande, men däremot att det i möjligaste mån ska spegla det gamla husets funktion.
