Allvarligt talat: Så tar LKAB ansvar i samhällsomvandlingarna

April 27, 2018
Man med bebyggelse i bakgrunden
Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingen LKAB

LKAB tar ansvar för att bygga över 3 000 bostäder i Kiruna och Malmberget de kommande åren i takt med att vi river befintlig bebyggelse ovanför våra underjordgruvor för att komma åt järnmalmen. Är det möjligt, vad kostar det och hur ska vi klara det? Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandlingar, ger svar på tal.

1.Hur mycket pengar har LKAB investerat i samhällsomvandlingarna hittills?
Vi har hittills betalt ut totalt 6,8 miljarder kronor till kommunerna, företag och privatpersoner. Vi har reserverat ytterligare 11 miljarder kronor i vår balansräkning. I Kiruna fortsätter vi göra successiva avsättningar varje månad utifrån gruvbrytningens utveckling.

2.LKAB bygger över 1 500 bostäder i Gällivare och ska bygga lika stora volymer i Kiruna till 2022, hur ska vi lyckas med det?
I Gällivare är vi på god väg och har lyckats bra. I Kiruna kommer vi igång inom kort. LKAB är bra på stora projekt och vi har under åren upparbetat en förmåga att göra kostnadseffektiva upphandlingar. Det ligger mycket grundarbete bakom projekten vi ser just nu och de som ska genomföras framöver. Det bäddar för att vi lyckas bygga bostäder till alla som måste flytta till förmån för gruvorna.

3.Varför behöver LKAB ta så stort ansvar för de nya delarna i samhället, ska vi inte koncentrera oss på att bryta malm?
Samhällsomvandlingen är en konsekvens av gruvbrytningen och en förutsättning för att vi fortsatt ska kunna bedriva vår kärnverksamhet, järnmalmsbrytning. Vårt ansvar att hantera omvandlingarna är reglerat i lag och är inget som vi kan välja bort.

4.Tidigare pratade du mycket om att genomföra en kostnadseffektiv samhällsomvandling, gör vi det?
Ja, vi måste genomföra en kostnadseffektiv omlokalisering av samhällena för att kunna bedriva gruvverksamhet i framtiden. Våra ersättningsregler har sin utgångspunkt i minerallagen och ersättningsnivåerna till alla som berörs är satta så att de blir skadeslösa. Däremot håller vi med Riksrevisionen i deras synpunkter om att LKAB tvingats till högre ersättningar än nödvändigt till kommuner och Trafikverket som använt sitt planmonopol emot oss.

5. Finns det någonting LKAB hade kunnat göra annorlunda i samhällsomvandlingarna hittills?
Det finns alltid förbättringspotential i så stora projekt som samhällsomvandlingarna är. Idag tycker jag att samhällsomvandlingen hanteras på ett bra sätt vilket också till exempel Riksrevisionen anser. Men hade vi kunnat backa bandet femton år och göra om allt på nytt så hade vi varit mer pådrivande till att det funnits en strategisk plan som omfattat vilket ansvar som stat, kommun och bolag har i samhällsomvandlingarna.

6.Hur ser du på framtiden när det kommer till utökade industriområden för LKAB? Säkrar vi tillgång på mark för gruvan?
För att utöka industriområdena måste kommunerna ändra detaljplanerna från bostads- och handelsområde till industriområde. De senaste händelserna kring detaljplanerna i Kiruna visar att oavsett om LKAB reglerar i avtal att detaljplaner skulle antagits för flera år sedan eller att vi lyckas köpa alla fastigheter inom ett område så står och faller möjligheten till fortsatt gruvbrytning med hur kommunerna beslutar att marken ska användas. Det är förödande om vi som gruvbolag hamnar i ett utpressningsläge trots att vi gjort rätt för oss. Myndighetsutövning måste stå helt fritt från ersättningsfrågor.