Bengt flyttar in på Repisvaara
Bengt Rindmalm är en pensionär med aptit på livet. Han är tyngdlyftare, före detta bodybuilder och rena spänstfenomenet för sin ålder. Född och uppvuxen på Kilen har han i 34 år bott ovanpå en geologisk spricka, en så kallad krosszon, på Linnévägen. Nu är det dags att flytta.
– Geologin och skakningarna i Malmberget bekymrar mig inte det minsta. Men det är rena vinstlotten att få flytta till Repisvaara. I sommar blir det av, säger han.
Huset, eller husen, står redan klara. Bengt Rindmalm äger nämligen två hus vägg i vägg på Linnévägen. När han fick erbjudande om nytt hus eller pengar var valet självklart.
– Jag har ju två hus, så det måste bli två nya. Ett parhus blev perfekt, säger han.
– Förhandlingarna med samhällsomvandlarna på LKAB gick bra. Det var lätt att komma överens. Nu står huset på plats och är klart för inflyttning. Bara detaljer i huset och på tomten återstår att ordna, säger Bengt Rindmalm.
Han bor tillsammans med pappa Paavo, snart 91 år. Som gammal styrkelyftare har Bengt fortsatt träna och ställer ständigt upp nya mål. Idag klarar han 210 kilo i styrkelyft. Dessutom tränar han konditionen. Malmberget är en perfekt plats att bo på.
– Jag går varje dag från Linnévägen och upp till Engelska vägen. Det är perfekt för kondition och benstyrka, säger han.
Då ska man veta att stigningen är mer än 120 meter på drygt 1 kilometer fågelvägen. Hemåt går det med fart. Han beundrar utsikten på Repisvaara. Gamla Malmberget och Uplandslaven ligger som en fond. Kvällssolen lyser på fasaden på det nya huset.
Kanske går det att se Kebnekaise, som det gör från Dundrets topp, i klart väder. Det ska nog gå att hitta branta motionsstigar här också. Bengt är en skapande person. Här ska det bli altaner och balkonger till båda husen. I ena garaget blir det förstås ett gym där hans skivstång ska få flytta in. Amerikanaren på gården, en muskelbil av märket Buick får också sin självklara plats på Repisvaara.
– Tror det här blir bra. Ett positivt inslag är att det är så många malmbergare som flyttar hit. På det viset får man ju tillbaka gamla grannar och bekanta. Brorsan bygger precis nedanför mig. Brorsdottern från Murgatan bor på andra sidan. Det blir som förr, säger han och räcker sedan över en lapp där han har skrivit ned det han vill säga, det som måste med i intervjun:
”Bengt avslutar med att peka på ett långt arbetsliv inom LKAB, varav mesta tiden inom anrikningsverket, bland annat som vikarierande produktionsledare. Han har varit med om den tekniska utvecklingen och haft mycket duktiga medarbetare. Anrikningen nådde en mycket hög driftklarhet genom utbildning och kunskap.
När det gäller mullret i Malmberget vill jag säga att jag aldrig störts. Tvärtom, som en vis man sade; slutar gruvan mullra så förstår alla att det blir bekymmersamt för den fortsatta samhällsutvecklingen. Men jag är positiv och tror på framtid och utveckling, inte avveckling. Bengt.”
