Samarbetet mellan LKAB och Kiruna kommuns har studerats i vetenskapligt arbete
LKAB och Kiruna kommun är i mångt och mycket beroende av varandra, och för att samhällsomvandlingen ska bli lyckad är det viktigt att båda parter har en fungerande dialog och ett lyckat samarbete. Men hur fungerar samarbetet i praktiken? Chelsey Jo Huisman, som är forskare vid Uppsala universitet, gjorde sin doktorandavhandling som ger en djupare inblick i samarbetet kring bygget av stadshuset Kristallen.
Det har gått fem år sedan Kirunas stadshus Kristallen invigdes. Som ett led i samhällsomvandlingen finansierade LKAB det nya stadshuset till Kiruna kommun. Innan byggnaden stod färdig pågick en komplex process för LKAB och Kiruna kommun. Denna process och samarbetet kring den här studerats i en doktorandavhandling, Transforming the City of Kiruna: Stabilizing Change and Changing Stability, skriven av Chelsey Jo Huisman, forskare vid Uppsala universitet. I avhandlingen kommer hon fram till att arbetet med byggnationen av stadshuset var präglad av både samarbete och spänningar mellan parterna.
Det gamla stadshuset hade en central roll i Kirunas historia. Därför var designen och konstruktionen av dess ersättare viktig. För både LKAB och Kiruna kommun var detta inte bara en vanlig byggnadsprocess, utan en möjlighet att stödja Kirunas omvandling och samtidigt bevara dess historiska arv. Som den första byggnaden som skulle uppföras i Kirunas nya stadskärna blev det nya stadshuset dessutom en symbol för hela samhällsomvandlingen i Kiruna.
Samarbetet mellan LKAB och Kiruna kommun var inte befriat från spänningar. Olika organisatoriska mål och värderingar ledde till konflikter och kompromisser. LKAB och kommunen delade inte alltid samma vision, men det gemensamma intresset för Kirunas välbefinnande var en stark drivkraft.
– Eftersom LKAB och kommunen delar en historia och värdesätter sitt långsiktiga förhållande blev processen att bygga det nya stadshuset en process av kompromissande. Genom att navigera igenom organisatoriska skillnader och förstå varandras behov underlättades deras förmåga att samarbeta, säger Chelsey Jo.
I Chelsey Jos avhandling kommer hon fram till att kompromisser och anpassningar kunde skapas när likheter i intresse eller mål mellan parterna hittades. Under processen insåg Kiruna kommun och LKAB att de i någon mån var ömsesidigt beroende av varandra. Därför fanns en vilja att hitta en väg framåt som mötte bådas intressen.
Byggandet av stadshuset markerade en viktig punkt i LKAB och Kiruna kommuns relation. Den underlättade en relationsförändring mellan LKAB och kommunen. Innan det nya stadshuset byggdes kretsade relationen mest kring förhandlingar om villkoren för samhällsomvandlingen.
– Byggprocessen av det nya stadshuset var första gången som båda parterna, i sådan omfattning och under så lång tid, samarbetade kring ett gemensamt syfte. Som en följd av detta lärde sig LKAB och kommunen hur de bättre kan komplettera och relatera till varandra och dra nytta av sina olika organisatoriska olikheter, säger Chelsey Jo.
Lärdomarna från stadshusbygget är viktiga i det fortsatta arbetet med samhällsomvandlingen. Så länge samhällsomvandlingen pågår kommer ett nära partnerskap mellan LKAB och Kiruna kommun vara av avgörande betydelse.
– Samarbetat med Kiruna kommun har pågått genom med- och motgång. Men vi har aldrig gett upp, utan bibehållit ett stabilt samarbete över åren. Genom olika arbetsgrupper strävar vi gemensamt efter att organisera detta med klara mål och tydliga fokusområden, säger Mikael Westerlund, stabschef på LKAB samhällsomvandling.
