Samhällsomvandling med fokus på återbruk
MALMBERGET. De byggnader som inte kan flyttas i samhällsomvandlingen, utan måste rivas, återvinns i så stor utsträckning som möjligt. Målet är att ytterst lite av det som rivs blir restavfall som måste deponeras.
‒ När vi säger att en fastighet går till rivning handlar det om flera steg: Sanering, selektivrivning, tungrivning och markåterställning, säger Angelica Hedberg, projektledare vid LKAB:s samhällsomvandling Malmberget.
I samband med att ett rivningsprojekt inleds ställer LKAB krav på sina rivningsentreprenörer att de upprättar återbruksplaner och redovisar återvinningen.
‒ Grundläggande är att sortera material i olika fraktioner, som trä, glas, metall etcetera så att det kan återvinnas, men det finns mycket mer som vi kan göra, som att att ta vara på fönster och annan inredning, och en hel del som går att återanvända. Det är rivningsentreprenören som sköter försäljningen och all logistik, men jag vet att det har sålts en hel del fönster och annat byggmaterial, säger Angelica Hedberg.
Husen som avvecklas är i varierande skick och det styr hur mycket som går att återanvända. Det handlar dessutom inte bara om material från bostadshus utan även material och inredning från kommunala lokaler och näringsfastigheter.
‒ Ett roligt exempel är innertak. Det kanske inte är det första man tänker på när det gäller återbruk, men innertak på Välkommaskolan har kommit till användning på annat håll, säger Angelica Hedberg.
Det har även sålts en del verkstadsinredning och ortens ridklubb har fått överta klädskåp till sin verksamhet.
‒ I äldre byggnader, som gamla skolor, finns det fina stengolv som vi funderar på om de kan återanvändas på nya platser, det är ju väldigt hållbart material. Vi tittar även efter material som kan användas i de miljözoner som ska anläggas i Malmberget. Till exempel markplattor av betong går att återanvända, säger Angelica Hedberg.
En del av intäkterna från försäljningen av material från avvecklade fastigheter har gått till välgörande ändamål, däribland till kvinnojouren Nike i Gällivare.
‒ Det är inget krav från LKAB att material eller pengar ska skänkas bort, men de flesta entreprenörer har valt att arbeta på det sättet, vilket känns väldigt positivt och rätt i tiden, säger Angelica Hedberg.
Det finns även villor och lägenheter där de som flyttat ut har lämnat bohag efter sig.
‒ Då har vi ordnat loppisar i LKAB:s regi där intäkterna gått till kvinnojouren. Vi vill inte att någon hämtar material eller inredning själva av säkerhetsskäl då vi har ett fastighetsägaransvar, men vi ser just nu över alternativ och rutiner kring hur vi ska gå tillväga och vilka möjligheter som finns, säger Angelica Hedberg.
Grunderna till byggnaderna återvinns också. Gamla stengrunder kan delvis återanvändas till kulturbyggnader, medan betonggrunder krossas och blir fyllnadsmassor för återställning av marken. När rivningen är klar ska det inte finnas några spår av den bebyggelse som stått på platsen.
