Hjalmar Lundbohmsgården har flyttats till Luossavaara. Byggnaden monterades ned i fyra delar och dokumenterade noggrant för att säkra att den byggdes upp likadant på sin framtida plats.
Hjalmar Lundbohmsgården, LKAB:s förste disponentbostad, ägs av LKAB sedan den 27 januari 2015.
Hjalmar Lundbohmsgården är LKAB:s andra byggnad i ordningen, där av benämningen B2. Hjalmar Lundbohmsgården byggdes i fyra etapper mellan åren 1895-1909 och fungerade som bostad åt LKAB:s förste disponent, Hjalmar Lundbohm, fram tills att han lämnade staden 1920. Den mångsidige konstnären Christian Eriksson bidrog starkt till gårdens utformning. Hans verk sätter än i dag sin prägel på byggnaden.
I Lasse Brunnströms bok Kiruna ett samhällsbygge i sekelskiftets Sverige del II, står det att "Hjalmar Lundbohm var mycket nöjd med sin bostad. Fasaden beströks utvändigt med en blandning av 25 procent rå linolja, 25 procent kokt linolja och resten tjära".
Hjalmar skrev i ett brev till prins Eugen år 1900 att han "nyligen flyttat in i sitt nya, eller rättare tillbyggda hus som var så trefligt att han måste skicka några fotografier".
Huset doftar svunna tider och allting är väl bevarat efter bästa förmåga. Innan flytten var Hjalmars rum en utställning möblerat med bord, fåtöljer, stolar i röd mahogny och hans anteckningar och böcker. Skrivbordet var noga placerat vid fönstret som vetter ut mot Kiirunavara. Många möten har skett i byggnaden i tidigare årtionden och fler lär det bli nu när gården flyttats till sin nya adress.
År 2003 bildades Hjalmar Lundbohms ekonomiska förening som hittills ansvarat för drift, underhåll och verksamhet i huset. Föreningen har bland annat arrangerat stadsguidning, konferenser, affärsluncher, middagar och hållit öppet café på vardagar.
Inför flytten har Hjalmar Lundbohmsgården noggrant dokumenterats för att säkerställa att den byggdes upp likadant på sin nya plats vid Luossavaaras fot. Efter flytten påbörjades arbeten med att återställa interiören, något som pågår just nu.
På platsen där gården stod tidigare har ett parkområde, det vi kallar Gruvstadspark, anlagts. Parken är i ständig förändring så länge gruvbrytningen pågår. Den växer in mot samhället och anläggandet av nya parkmiljöer anpassas till den takt som markdeformationerna breder ut sig och byggnader flyttas och avvecklas.
