Välkommen till
samhällsomvandlingen

Som en del av vårt arbete med att utveckla en ny webbplats som är intressant och lätt att använda har vi valt att lansera en första version (beta). Klicka på den röda feedback-knappen längst ner till höger och låt oss veta vad du tycker. Dina synpunkter är värdefulla i det fortsatta arbetet.

Ok, fortsätt
Artboard 1Artboard 1play
Meny

Samhälls­omvandling

På ytan det norrländska lugnet. Men låt dig inte luras. Över tusen meter under marken växer gruvorna fram längs de rika malmådrorna som sträcker sig in under Kiruna och Malmberget. För att vi ska kunna fortsätta bryta järnmalmen, fram till 2035, måste allt ovanför gruvorna flyttas i säkerhet. Allt.

Samhällsomvandlingen är den flera år långa, komplexa flytten av två moderna samhällen. Den påverkar alla oss som lever här och lämnar ingen oberörd.

Scrolla för att läsa

Kapitel01
Miljoner ton malm. Varje år.

Det börjar med järnet

Djupt nere i berget under Kiruna och Malmberget ligger världens största underjordiska gruvor för järnmalmsbrytning. Här bedriver ett av Sveriges viktigaste exportföretag, LKAB, sin verksamhet.

Det ger oss en samhällsutveckling utöver den vanliga. Aldrig tidigare har två så moderna samhällen flyttats för att en gruvindustri behövt marken.

Malmen skapar välfärd åt oss alla

Om nätterna mullrar det i berget men med blotta ögat är det svårt att se sambandet mellan det arbetet som pågår oavbrutet under marken och det synbara lugnet ovan jord. Förändringarna kan tyckas långsamma men ta ett kliv tillbaka så blir rörelsen dramatisk. Malmen transporteras dag efter dag från gruvan och i takt med att stenarna lastas ut sjunker marken undan. Varje dag rullar tåg iväg med flera ton järnmalm till hamnarna i Narvik och Luleå för att skeppas ut i världen. Det ger arbetstillfällen i flera led, inkomster åt staten och stål som bygger välfärd över hela världen. Det ger arbetstillfällen i flera led, inkomster åt staten och stål som bygger välfärd över hela världen.

Den oavbrutna förändringen är ett livsvillkor

Det sägs att gruvorna och dess samhällen lever i symbios med varandra. För oss är det extremt tydligt. I takt med gruvans expansion töms område efter område ovan jord och blir till parkområden, samtidigt som nya bostadsområden växer fram. Människor packar ner och packar upp. Den ständiga rörelsen och vetskapen om det ömsesidiga beroendet ligger i luften. För oss som bor här är det inget nytt, förändring är en del av våra livsvillkor. Vi vet att flytten är nödvändig och att vi bidrar till något större.

Vi har bestämt oss

Gruvorna med sina rika malmer är livsnerven i Malmfälten. Här har vi levt och verkat tillsammans sedan slutet av 1800-talet och här ska vi fortsätta att leva och utvecklas. Det är ingen naturlag som avgör om det ska vara gruvor här eller inte. Det avgör vi som bor här och vi har bestämt oss. Vi flyttar med. Det har vi alltid gjort.

Välkommen att ta del av vår historia.

Sida vid sida

Ovanför oss en himmel som bjuder omväxlande sprakande norrsken och glödande midnattssol. Och runt omkring oss mil efter mil av obebodd vildmark med höga fjälltoppar och vindpinade vidder. Det är hisnande vackert men också en miljö som kräver anpassning. Det gäller inte minst växter och djur men även vi människor präglas starkt av de villkor vi har i järnmalmens rike.

Livet får nya vägar

Till någras förtjusning och andras fasa händer det att någon besökare frågar oss om vi kommer att ramla ner i gropen. Svaret är nej. När marken ger vika har människorna sedan länge hittat nya hem. Alla hus som tidigare låg på platsen är rivna eller flyttade och uppbyggda på ny plats. Butiker kommer att ha en ny adress, barnen kommer gå en annan väg till skolan och skidspåren får nya slingor.

Gruvan ger och gruvan tar

Nästan 10 000 personer, cirka en fjärdedel av Malmfältens befolkning, kommer att flytta. Många har redan gjort det.

Ovan polcirkeln

Högst upp i Sverige med en årsmedeltemperatur på -2 grader ligger LKAB:s gruvor. Här, norr om polcirkeln, råder polarnatt under 27 dygn då solen bara skymtar i horisonten. Å andra sidan flödar midnattssolen över oss dygnet runt 47 dygn i sträck från och med maj. Dessa extrema skillnader mellan årstiderna är lika mycket en utmaning som en tjusning.

Samhället och infrastrukturen

Här bor omkring 40 000 invånare. Så gott som alla har någon slags koppling till LKAB. Vi skapar arbetstillfällen för 17 000 personer i Malmfälten. När vi talar om Nordkalotten är siffran betydligt högre, då sysselsätter gruvorna sammantaget omkring 54 000 personer.

Järnvägen som binder ihop samhällena heter Malmbanan, eller Ofotbanen på den norska sidan. Varje dygn transporteras flera miljoner ton järnmalm till hamnarna för att i slutet gynna en hel värld.

Alltings början

Det började med en ekorrjakt utanför Masugnsbyn, nära Junosuando i Tornedalen. I alla fall om man får tro sägnerna. Där hade bonden Lasun Lassi (Lars Larsson) hittat en besynnerlig svart stenbit. Året var 1642. Stenen, som visade sig vara järnmalm, tog han med sig till köpmännen i Torneå. Upptäckten rapporterades vidare, bland annat till rikskanslern Axel Oxenstierna. Det blev startskottet för gruv- och brukshistorien i Malmfälten och så småningom gruvföretaget LKAB.

Hus av fläsklådor

Från början bröts ytterst blygsamma mängder järnmalm. När Malmbanan byggdes och stod klar, i mars 1888 i Malmberget och i Kiruna i oktober 1899, kunde malmbrytningen ta fart på allvar. Gruvorna behövde arbetskraft och befolkningen växte i gruvsamhällena. Gruvarbetarna behövde någonstans att bo och byggde sina kojor och stugor av det som fanns att tillgå. Det var vanligt att bygga av virke från de trälådor som innehöll energirikt fläsk från Amerika. Husen fick snart namnet ”fläsklådor”.

Viktigt att ha nära hem vintertid

Vid den här tiden saknades allmänna kommunikationer och det var nödvändigt att bygga bostäderna nära gruvorna. När gruvarbetarnas kläder blev blöta av vattnet i gruvan var det viktigt att ha nära hem i vinterkylan.

En stadsplan långt före sin tid

I slutet av 1800-talet stadsplanerades Malmberget och Kiruna, och riktiga hus byggdes. Stadsplanen i Kiruna, från 1900, är den första i Norden som anlades efter kontinentala idéer. Istället för en traditionell rutnätsplan, utformade man staden organiskt efter terrängen. Det är på samma gång Sveriges första klimatanpassade stadsplan. Ett exempel är de svängda gatorna som skyddar bebyggelsen från nordanvinden.

Med bästa möjliga solläge

Även Malmberget är planerat och byggt för att göra livet så behagligt som möjligt för sina invånare. Hela bebyggelsen vänder därför sitt ansikte mot solen och utsikten mot Dundret, samtidigt som det söker skydd från vind och kyla genom sitt läge på bergets sydsluttning. Då marken ofta är brant är vägar och tomter placerade på terrasseringar. Gatunätet präglas av raka gator som emellanåt gör mjuka svängar för att följa berget.

Hur framsynta man än var så kunde ingen ana att gruvbrytningen skulle pågå än idag. Därför byggdes samhällena mer eller mindre på malmen.

Kapitel02
Sveriges svarta guld

Samhällen i förändring

I över hundra år har LKAB brutit järnmalm i Kiruna och Malmberget. Generationer av gruvarbetare har vigt sina liv åt gruvindustrin som gjort det möjligt för en hel värld att bygga morgondagens samhällen. Av järnmalmen tillverkas det starka stål som du hittar överallt, i hus, bilar, tvättmaskiner och cyklar, till och med i champagnegrimmor.

Markdeformationernas påverkan

Nu står allt på spel. Allt. För varje skopa järnmalm som lastas ut ur gruvan ger marken vika underifrån och sjunker undan. Det kallas markdeformationer och påverkar oss på ett mycket konkret sätt. LKAB kan nämligen inte fortsätta att bryta i berget om inte marken som påverkas ovanför först har tömts på gator, hus och människor. Därför är vi beredda att satsa flera miljarder på att rädda samhällena, arbetstillfällena och Sveriges svarta guld.

Det är lätt att fråga sig om det kommer att lyckas, och hur det ska gå till. Det är som du förstår ett mycket komplext uppdrag. Som tur är finns en plan och många vill vara med.

Omvandlingen har startat

Flyttprocessen i Kiruna är i full gång

En kall vinterdag 2004 skickade Kiruna kommun ett pressmeddelande som fick en hel värld att dra efter andan. Rubriken löd ”Vi ska flytta en stad”. Tio år senare blåser förändringens vindar starkare än någonsin. Det är nu det händer. Men exakt vad är det som händer?

Vägar och järnväg har redan dragits om. Bostäder har rivits och andra har byggts. Startskottet för en ny centrumkärna gick hösten 2014. Den kommer att ligga tre kilometer öster om dagens centrum. Det nya stadshuset är det första som beräknas stå klart och som den nya staden kommer att byggas runt. Uppståndelsen är stor och frågorna många.

Malmberget har flyttat de senaste 50 åren

Här har samhället förändrats de senaste 50 åren. På 1970-talet försvann stora delar av Malmbergets centrum. Kyrkan, skolor, biografer, Folkets hus, butiker och bostäder har redan rivits och flyttats i olika omgångar. Malmtågen rullade tidigare mellan bostäderna i centrala Malmberget. Nu töms samhället helt och de som bor i Malmberget kommer så småningom att flytta till Gällivare, fem kilometer söderut.

Stora insatser på kort tid

Samhällsomvandling är inget nytt men dagens omfattning gör den unik. Tiden är dessutom knapp vilket gör den till en av Sveriges största samhällsutmaningar, eller som vi väljer att se det, en möjlighet.

Vi bevarar viktiga minnen

Hjalmar Lundbohmsgården är Kirunas andra byggnad och kallades från början B2:an. Den byggdes i fyra etapper under åren 1895-1909 och var Hjalmar Lundbohms, LKAB:s grundares, bostad i Kiruna fram till att han lämnade staden 1920.

De stora beslutens hus i Kiruna

Här doftar det av svunna tider och allting är väl bevarat. På skrivbordet ligger Hjalmars anteckningar och hans böcker. Rummet är möblerat med bord, fåtöljer och stolar i röd mahogny. Skrivbordet är noga placerat vid fönstret som vetter ut mot gruvan. Här var gruvbolagets själva maktcentrum. Det går bara att föreställa sig vilka möten som skett i denna byggnad och i detta rum under tidigare årtionden. Nu ska byggnaden flyttas.

Ett område med distinkt arkitektur

Bolagsområdet i Malmberget utmärker sig i utseende med dess distinkta arkitektur. Bebyggelsen är belägen längs med bergets sydsluttning. De äldsta husen från 1888 byggdes delvis av kasserade järnvägsslipers i samband med att järnvägen stod klar. Husen på Bolagsområdet uppfördes från slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Ett kännetecken för området är de generösa ytorna kring husen med potatisland och bärbuskar. Nu står ett trettiotal av dessa byggnader inför en gigantisk flytt.

Vi tar historien med oss in i framtiden

Framtidstro och nya möjligheter präglar Kiruna och Gällivare, men vi är också noga med att värna om det som varit och det som så småningom ska försvinna. På olika sätt ser vi till att spara minnen och skapa minnesplatser. Det är en stor omställning att flytta och att i framtiden inte kunna besöka platsen där man växt upp väcker helt naturligt starka känslor.

Rationella argument möter hjärtats röst – vanor och traditioner ställs mot nytänkande och visioner.

Karl-Johan ”Kallis” Mäki vet hur det känns.

Kapitel03
Utveckling före avveckling

Ett äventyr i världsklass

Det är nu det händer. Bygg- och rivningsprocesserna får inte stanna halvvägs, det ska finnas mer tid att förbereda nya områden innan befintliga måste tömmas.

Det är ofta svårt att ge svar när inte alla förutsättningar ännu är klara men det är också en del av resan. De nya samhällena växer fram i dialog mellan alla som påverkas.

Kapitel04
Här finns vår framtid

En stor gemensam plan

Planering, koordinering och möten om vartannat. Drivor av Excelark, ritningar och presentationer. Så ser vardagen ut för de som arbetar dagligen med samhällsomvandlingen. Många är berörda och LKAB kan omöjligt göra allt själv.

Med blicken åt samma håll

Kommuner, myndigheter och invånarna är alla delaktiga från planering till genomförande för att se till att allt blir så bra och rättvist som möjligt för alla som berörs. Men för att förstå mer om grunden till planeringen måste vi bege oss ner en dryg kilometer under jorden.

Sedan LKAB bildades 1890 har mer än en och en halv miljard ton järnmalm utvunnits ur Malmfältens gruvor. Varje dag, under hela året, bryter vi järnmalm i LKAB:s gruvor som motsvarar mängden stål för att bygga sex Eiffeltorn. Tanken svindlar. Tänk vilka utvecklingsmöjligheter vi bidrar med runt om i världen.

Den malm som bryts i gruvorna är av hög kvalitet och ökar ju längre ner i malmkroppen vi kommer.

På nätterna spränger vi

Här nere bygger vi tunnlar rätt genom malmkroppen, så kallade orter, som kan vara upp till 130 meter långa. Där borrar vi ca 40-55 meter långa uppåtriktade hål i berget i en solfjädersform. När hela orten är färdigborrad sprutas sprängmedel av krämkonsistens in i borrhålen. Efter klockan ett varje natt spränger vi loss malmen. Det påverkar markytan, och det kan vår forskningsingenjör berätta mer om.

Ett internationellt perspektiv

Samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget väcker uppmärksamhet över hela världen. Aldrig tidigare har så utvecklade och moderna samhällen omvandlats på likande sätt.

Mycket ska hända på ovanligt kort tid

Men vänta, har det aldrig hänt tidigare? Jo, det har det. Liknande projekt har förekommit, och förekommer, på andra platser i världen, men enligt internationella experter är storleken och tidsperspektivet på samhällsomvandlingarna i Malmfälten unik. Enligt Fredrik Lindblom, projektchef på Replan i Kanada, och en av våra samarbetspartners, är en av de stora utmaningarna att få alla med på banan. Han poängterar vikten av en transparent och tydlig kommunikation. Att lyssna noga och visa vilja att hitta hållbara och attraktiva lösningar är tydliga framgångsfaktorer.

Kapitel05
Världsunik samhällsomvandling

Livet mellan husen

De lokala nyhetsredaktionerna rapporterar om gruvbrytningen, vid middagsbordet pratar man om gruvbrytningen, i skolan lär sig barnen om gruvbrytningen och när Malmfältsborna reser blir de förknippade med gruvan.

Planera och plantera för nästa generation

En viktig del av samhällsomvandlingen är att hela tiden fortsätta framåt. Vi får inte sätta oss ner och bara vänta på något som kommer att hända om flera år. Våra samhällen ska vara goda livsmiljöer hela vägen, så långt det är möjligt.

Trivsam livsmiljö för alla

Därför fortsätter vi att underhålla byggnader och områden, plantera blommor, klippa gräsmattor och skapa positiva mötesplatser. I Malmberget har vi bland annat byggt vinterlekland och jobbat med att hålla centrum rent och trivsamt. Våra gruvstadsparker i Kiruna är ett annat exempel på detta förhållningssätt. I väntan på att gruvan ska ta över de områden som ligger närmast har vi anlagt gröna gränsland mellan gruvan och bebyggelsen. Här finns gångstråk, lekparker och grillplaster som alla kan ta del av. Självklart ser vi till att det hela tiden är en säker plats att vara på.