Blir det sista vilan för Allhelgonakyrkan?
Allhelgonakyrkan i Malmberget är en skönhet i gruvsamhället, fylld av arkitektoniska skatter. Den byggdes 1944 men flyttade för malmens skull 1974. Snart är det dags igen. Till 2024 ska kyrkan vara borta från sin plats på Finnstan i centrala Malmberget.
Allhelgonakyrkan stod på sin gamla plats på Kaptensvägen i 30 år. Under 1960-talet stod det klart att brytning av Kaptensmalmen skulle ske på djupet och att kyrkan därmed hamnat rakt i det framtida rasområdet. Villkoren för malmbrytning hade ändrats sedan staten tog över som nästintill ensam ägare 1957.
Idag går LKAB ännu djupare med malmbrytningen och med malmkroppar som Printzsköld, som inte var kartlagda 1974, påverkas kyrkan än en gång. Nya miljövillkor trycker på samhällsomvandlingen ytterligare.
Allhelgonakyrkan byggdes i slutet av Andra världskriget och skulle ersätta det gamla gruvkapellet uppe på Engelska området. Den nya placeringen blev vid Kaptensvägen med utsikt över Dundret. Den fick sitt namn efter invigningen som skedde på Alla Helgons dag.
Arkitekt var Hakon Ahlberg, en av Sveriges tongivande arkitekter i mitten av 1900-talet. Han var klart inspirerad av modernismen från 20-30-talen, men förstod att den nya kyrkan måste bygga på gamla traditioner också. Byggnaden har en medeltida form med en stor kyrksal, vitkalkad fasad och spåntak. Kyrkan och klockstapeln påminner om landets södra landskap och om Gotland. Det är inte så konstigt eftersom Hakon Ahlberg och hans bror, författare, kom från Laholm i Halland. Hakon Ahlberg hade flera uppdrag för LKAB, till exempel brukshotellet i Malmberget eller disponentbostaden i Luleå och bolagshotellet i Narvik. Han var en av grundarna till Sveriges arkitekters riksförbund, där han även var ordförande. Kända verk är kyrkor i Mälarhöjden och Sköndal liksom Brunnsviks folkhögskola i Ludvika där brodern Alf var rektor. LKAB:s vd Martin Waldenström var den som personligen anlitade Hakon Ahlberg.
Fortfarande är Allhelgonakyrkan och dess klocktorn en märkesbyggnad i Malmberget med en hänförande utsikt mot Dundret. I fonden finns den mäktiga Kungsryggen med Uplandslaven pekande uppåt.
Inredningen bygger mycket på malmen, samhällets bokstavliga grund och levebröd.
Tomas Åberg är församlingsassistent och har fördjupat sig i kyrkans historia och guidar besökare på beställning.
– Kyrkan var viktig. Man inbjöd den tidens främsta arkitekter, formgivare och konstnärer, säger Tomas Åberg.
Altaret är av huggen malm från Hermelingruvan. Stolarna är av Carl Malmsten. Textilkonstnären Märtha Måås-Fjetterström står för vävnaden bakom predikstolen. Lamporna har fått formen efter malmhögarna som väntade på export.
Tre stora glasfönster är målade av den kände konstnären Einar Forseth. Här knyter han ihop samerna, fjällvärlden, bibliska motiv och tre stora förkunnare i fjällvärlden, Pehr Högström, Lars Levi Laestadius och Johan Raattamaa.
Altartavlan tillverkades av Helge Thiis och Odd Hilt från Norge. I klockstapeln finns två tunga klockor. Den tyngsta är på 800 kilo. En av klockorna har en inskription av Alf Ahlberg: Gjuten i ofredsår// Fridsbud bringar min malm// Mot ljus som evigt består// Stiger ur mörkret min psalm.
