Så tar LKAB hand om byggnaderna som rivs
Kiruna förändras. Ett nytt centrum och nya bostadsområden växer fram. Samtidigt försvinner en del av staden. Avvecklingsarbetet är en viktig del av samhällsomvandlingen då det helt enkelt inte går att bo kvar när marken påverkas av gruvbrytningen. Avvecklingen sköts med ett stort hållbarhetsfokus och alla rivningsmassor tas väl omhand.
2015 startade avvecklingsarbetet i Kiruna till följd av samhällsomvandlingen. Sedan start har hållbarhetsfrågorna tagit stor plats och allt eftersom har arbetet utvecklats.
– 2015 hade vi en återvinningsgrad på 95 procent. Alltså hur mycket rivningsmaterial som återvinns. Det är en bra siffra, men idag ligger vi på hela 98 procent. LKAB och våra samarbetspartners i rivningsprojekten har kommit att bli riktiga proffs på att riva hållbart, säger byggledaren Kent Nilsson Sarri på LKAB Samhällsomvandling.
Rivningsarbetet sker i olika steg. Innan ett rivningslov utfärdas måste områden och byggnader dokumenteras. Allt bevaras i form av exempelvis rapporter, bilder, filmer och böcker. Även människors berättelser från områdena sammanställas och sparas i kulturhistoriska arkiv för framtida forskning.
När det blivit dags för rivning tas först de material som kan återbrukas omhand. Kirunaborna får, i den mån det är möjligt, chansen att köpa inventarier. Det har handlat om allt från byggnadsmaterial till inredning. Pengarna från försäljningarna har gått till ungdomsföreningar i Kiruna.
– Försäljningarna resulterar i en fantastisk form av återbruk. En dörr får ett nytt liv i någons stuga och en lampa får lysa i ett fönster i nya centrum och påminna om det gamla, säger Kent.
Tillsammans med Kiruna kommun inventeras byggnaderna för att ta fram vilka kulturvärden som ska bevaras. Dessa delar kan sedan lyftas in i nybyggnationer. Ett exempel är eldstaden från gamla stadshuset som kommer pryda relaxavdelningen i det nya badhuset.
När det som kan återbrukas tagits om hand startar sanering av farligt avfall. Där efter selektiv rivning och sortering innan den stora rivningen med maskiner som tuggar ner husen startar.
– Maskinerna körs på miljövänligt bränsle HVO 100. Vi arbetar för en så liten miljöpåverkan som möjligt, säger Kent Nilsson Sarri.
Så långt det går återvinns byggnaderna och de 2 procent som inte kan återvinnas tas omhand enligt de miljölagar som finns. Brännbart material som inte återbrukas energiåtervinns i form av fjärrvärme och de inerta massorna som betong och tegel används som fyllnad i de områden som anläggs efter att byggnaderna är borta.
– Efter rivning gestaltas marken till ett trivsamt grönområde, kallad gruvstadspark. På så sätt behöver ingen bo intill ett industristängsel och platsen får leva vidare ett tag till innan det hamnar innanför rasriskområdet, säger Maria-Therése Edlert sektionschef på LKAB Samhällsomvandling.
