LKAB betalar
Enligt minerallagen är det LKAB som betalar för den påverkan och de kostnader som uppstår när företagets gruvbrytning gör samhällsomvandlingarna nödvändiga.
I dagsläget har LKAB betalat ut omkring 23 miljarder kronor och reserverat ytterligare 9,5 miljarder kronor för omvandlingarna sedan år 2006 (uppdaterad: 2024). Många frågar sig om LKAB har råd att betala för samhällsomvandlingarna. Svaret är att så länge vi bedriver gruvverksamhet i Malmfälten måste vi ha råd.
Att LKAB betalar är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning och inget vi kan välja bort eller skjuta på framtiden. Att bryta malm i stora underjordsgruvor är dyrt. LKAB måste alltid planera långt i förväg och tänka på kostnaderna för att det ska vara lönsamt att fortsätta. Blir kostnaderna för höga går det förstås inte att fortsätta gruvbrytningen. Som tur är pågår samhällsomvandlingarna under en lång tid och allt behöver inte betalas samtidigt.
Avsättningar (2024)
Utbetalt (2024)
Flera miljarder kronor
Det går inte att säga hur mycket samhällsomvandlingarna kommer att kosta i slutet. Det beror på om LKAB väljer att bryta djupare ner i gruvorna. I både Kiruna och Malmberget rör det sig om flera miljarder kronor.
Samhällsomvandlingarna ingår i kostnaden för sålda varor. De avsättningar som görs belastar rörelseresultatet och hamnar i balansräkningen som en skuld. När pengarna till sist betalas ut syns de som utbetalning för samhällsomvandlingarna i kassaflödet.
Få full koll på kostnaderna
LKAB redovisar varje år hur stora kostnaderna är för samhällsomvandlingarna i års- och hållbarhetsredovisningen.Läs den här.
Vi vill göra rätt för oss
Innan LKAB får tillstånd att bryta malm inom ett område måste kommunerna ändra detaljplanerna från bostad- och handelsområde till industriområde. Det fordrar i sin tur att LKAB lyckas göra överenskommelser med alla fastighetsägare och verksamheter som i dagsläget ligger i vägen för gruvans produktion. Ett av de viktigaste uppdragen för LKAB:s samhällsomvandlingsorganisation är därför att köpa fastigheter, dels av kommunen och dels av privatpersoner.
LKAB har hittills finansierat flera stora infrastrukturprojekt samt kompenserat kommunerna för kommunala verksamhetslokaler som till exempel skolor, Folkets hus och simhall. Även en del privata fastighetsägare har fått sina hus köpta av LKAB.
Frågor och svar
I den senaste köptidplanen som offentliggjordes i mitten på maj 2017 har LKAB beaktat detta genom att tidigarelägga köp av fastigheter inom nuvarande centrum som inrymmer kommersiell verksamhet. När LKAB väl äger fastigheten där du har din lokal kommer vi ha bättre förutsättningar för att kunna möjliggöra en samlad flytt för er lokalhyresgäster.
LKAB har en överenskommelse med Kiruna kommun och verksamhetsutövare att vi ska göra en samlad flytt för att undvika en splittrad handel och en otydlig stadsbild.
Kiruna kommun äger frågan, men bilden av det nya växer fram i och med att kommunen tecknar markavtal med exploatörer. LKAB kommer att bygga i kvarter fyra och nio i Kirunas nya centrum. I kvarter fyra är planen att det ska byggas bostadshus med nya hyresrätter och ett mindre inslag av kommersiella lokaler som vetter mot kvarter fem, där Kirunas nya kulturhus ska byggas. I kvarter nio blir det överhängande handelslokaler och kontorsytor. Hela 4 500 kvadratmeter handel ska lokaliseras i bottenplanet på kvarteret.
