LKAB betalar
Enligt minerallagen är det LKAB som betalar för den påverkan och de kostnader som uppstår när företagets gruvbrytning gör samhällsomvandlingarna nödvändiga.
I dagsläget har LKAB betalat ut omkring 23 miljarder kronor och reserverat ytterligare 9,5 miljarder kronor för omvandlingarna sedan år 2006 (uppdaterad: 2024). Många frågar sig om LKAB har råd att betala för samhällsomvandlingarna. Svaret är att så länge vi bedriver gruvverksamhet i Malmfälten måste vi ha råd.
Att LKAB betalar är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning och inget vi kan välja bort eller skjuta på framtiden. Att bryta malm i stora underjordsgruvor är dyrt. LKAB måste alltid planera långt i förväg och tänka på kostnaderna för att det ska vara lönsamt att fortsätta. Blir kostnaderna för höga går det förstås inte att fortsätta gruvbrytningen. Som tur är pågår samhällsomvandlingarna under en lång tid och allt behöver inte betalas samtidigt.
Avsättningar (2024)
Utbetalt (2024)
Flera miljarder kronor
Det går inte att säga hur mycket samhällsomvandlingarna kommer att kosta i slutet. Det beror på om LKAB väljer att bryta djupare ner i gruvorna. I både Kiruna och Malmberget rör det sig om flera miljarder kronor.
Samhällsomvandlingarna ingår i kostnaden för sålda varor. De avsättningar som görs belastar rörelseresultatet och hamnar i balansräkningen som en skuld. När pengarna till sist betalas ut syns de som utbetalning för samhällsomvandlingarna i kassaflödet.
Få full koll på kostnaderna
LKAB redovisar varje år hur stora kostnaderna är för samhällsomvandlingarna i års- och hållbarhetsredovisningen.Läs den här.
Vi vill göra rätt för oss
Innan LKAB får tillstånd att bryta malm inom ett område måste kommunerna ändra detaljplanerna från bostad- och handelsområde till industriområde. Det fordrar i sin tur att LKAB lyckas göra överenskommelser med alla fastighetsägare och verksamheter som i dagsläget ligger i vägen för gruvans produktion. Ett av de viktigaste uppdragen för LKAB:s samhällsomvandlingsorganisation är därför att köpa fastigheter, dels av kommunen och dels av privatpersoner.
LKAB har hittills finansierat flera stora infrastrukturprojekt samt kompenserat kommunerna för kommunala verksamhetslokaler som till exempel skolor, Folkets hus och simhall. Även en del privata fastighetsägare har fått sina hus köpta av LKAB.
Frågor och svar
Villaägare och fastighetsägare som äger hyreshus erbjuds två valmöjligheter, ett ersättningshus som är likvärdigt deras nuvarande, eller en summa pengar som motsvarar marknadsvärdet plus 25 procent. Huset kommer inte att vara en kopia av det gamla, vare sig vad gäller arkitektur eller material. Men det ska vara jämförbart. LKAB samarbetar med olika husleverantörer och beställer ett nytt hus om fastighetsägaren väljer ett ersättningshus istället för pengar.
Det är de områdena som berörs först. Framförallt är det infrastrukturen i backen, till exempel vatten- och avloppsledningar som går sönder.
Nej, LKAB måste utnyttja resurser och finansiella medel för att lösa situationen på de områden som står närmast i tur.
