LKAB betalar
Enligt minerallagen är det LKAB som betalar för den påverkan och de kostnader som uppstår när företagets gruvbrytning gör samhällsomvandlingarna nödvändiga.
I dagsläget har LKAB betalat ut omkring 23 miljarder kronor och reserverat ytterligare 9,5 miljarder kronor för omvandlingarna sedan år 2006 (uppdaterad: 2024). Många frågar sig om LKAB har råd att betala för samhällsomvandlingarna. Svaret är att så länge vi bedriver gruvverksamhet i Malmfälten måste vi ha råd.
Att LKAB betalar är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning och inget vi kan välja bort eller skjuta på framtiden. Att bryta malm i stora underjordsgruvor är dyrt. LKAB måste alltid planera långt i förväg och tänka på kostnaderna för att det ska vara lönsamt att fortsätta. Blir kostnaderna för höga går det förstås inte att fortsätta gruvbrytningen. Som tur är pågår samhällsomvandlingarna under en lång tid och allt behöver inte betalas samtidigt.
Avsättningar (2024)
Utbetalt (2024)
Flera miljarder kronor
Det går inte att säga hur mycket samhällsomvandlingarna kommer att kosta i slutet. Det beror på om LKAB väljer att bryta djupare ner i gruvorna. I både Kiruna och Malmberget rör det sig om flera miljarder kronor.
Samhällsomvandlingarna ingår i kostnaden för sålda varor. De avsättningar som görs belastar rörelseresultatet och hamnar i balansräkningen som en skuld. När pengarna till sist betalas ut syns de som utbetalning för samhällsomvandlingarna i kassaflödet.
Få full koll på kostnaderna
LKAB redovisar varje år hur stora kostnaderna är för samhällsomvandlingarna i års- och hållbarhetsredovisningen.Läs den här.
Vi vill göra rätt för oss
Innan LKAB får tillstånd att bryta malm inom ett område måste kommunerna ändra detaljplanerna från bostad- och handelsområde till industriområde. Det fordrar i sin tur att LKAB lyckas göra överenskommelser med alla fastighetsägare och verksamheter som i dagsläget ligger i vägen för gruvans produktion. Ett av de viktigaste uppdragen för LKAB:s samhällsomvandlingsorganisation är därför att köpa fastigheter, dels av kommunen och dels av privatpersoner.
LKAB har hittills finansierat flera stora infrastrukturprojekt samt kompenserat kommunerna för kommunala verksamhetslokaler som till exempel skolor, Folkets hus och simhall. Även en del privata fastighetsägare har fått sina hus köpta av LKAB.
Frågor och svar
Det är ungefär en tredjedel av samhället som påverkas av gruvbrytningen, varav hela centrumkärnan är en del. Kiruna kommun har bestämt att omlokalisera Kirunas centrum tre kilometer öst om dagens bebyggelse, mot området Tuolluvaara. Nya bostadsområden byggs i flera delar av Kiruna.
Gruvorten Kiruna är en tätort i Kiruna kommun som grundades år 1900 och LKAB:s förste disponent Hjalmar Lundbohm räknas som grundare. LKAB hade påbörjat brytning av järnmalm i berget Kiirunavaara i slutet av 1890-talet och därför byggdes staden i närheten till gruvan. Idag är Kiruna LKAB:s största verksamhetort.
Gruvan och omgivningen övervakas av ett omfattande geofonsystem, lokaliserat under jord och av mätplintar som är placerade ovan jord. Faktorer som påverkar markens rörelser är malmkroppens form, hur vi planerar att bryta den, hur berggrunden som påverkas ser ut och hur den faktiska rörelsen på marken breder ut sig.
