LKAB betalar
Enligt minerallagen är det LKAB som betalar för den påverkan och de kostnader som uppstår när företagets gruvbrytning gör samhällsomvandlingarna nödvändiga.
I dagsläget har LKAB betalat ut omkring 23 miljarder kronor och reserverat ytterligare 9,5 miljarder kronor för omvandlingarna sedan år 2006 (uppdaterad: 2024). Många frågar sig om LKAB har råd att betala för samhällsomvandlingarna. Svaret är att så länge vi bedriver gruvverksamhet i Malmfälten måste vi ha råd.
Att LKAB betalar är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning och inget vi kan välja bort eller skjuta på framtiden. Att bryta malm i stora underjordsgruvor är dyrt. LKAB måste alltid planera långt i förväg och tänka på kostnaderna för att det ska vara lönsamt att fortsätta. Blir kostnaderna för höga går det förstås inte att fortsätta gruvbrytningen. Som tur är pågår samhällsomvandlingarna under en lång tid och allt behöver inte betalas samtidigt.
Avsättningar (2024)
Utbetalt (2024)
Flera miljarder kronor
Det går inte att säga hur mycket samhällsomvandlingarna kommer att kosta i slutet. Det beror på om LKAB väljer att bryta djupare ner i gruvorna. I både Kiruna och Malmberget rör det sig om flera miljarder kronor.
Samhällsomvandlingarna ingår i kostnaden för sålda varor. De avsättningar som görs belastar rörelseresultatet och hamnar i balansräkningen som en skuld. När pengarna till sist betalas ut syns de som utbetalning för samhällsomvandlingarna i kassaflödet.
Få full koll på kostnaderna
LKAB redovisar varje år hur stora kostnaderna är för samhällsomvandlingarna i års- och hållbarhetsredovisningen.Läs den här.
Vi vill göra rätt för oss
Innan LKAB får tillstånd att bryta malm inom ett område måste kommunerna ändra detaljplanerna från bostad- och handelsområde till industriområde. Det fordrar i sin tur att LKAB lyckas göra överenskommelser med alla fastighetsägare och verksamheter som i dagsläget ligger i vägen för gruvans produktion. Ett av de viktigaste uppdragen för LKAB:s samhällsomvandlingsorganisation är därför att köpa fastigheter, dels av kommunen och dels av privatpersoner.
LKAB har hittills finansierat flera stora infrastrukturprojekt samt kompenserat kommunerna för kommunala verksamhetslokaler som till exempel skolor, Folkets hus och simhall. Även en del privata fastighetsägare har fått sina hus köpta av LKAB.
Frågor och svar
LKAB:s brytningsmetod, skivrasbrytning, innebär att hålrum uppstår i berget när järnmalmen bryts. Hålrummen fylls sedan av gråberg som rasar ned. Det sker alltså en automatisk igensättning och ju mer malm som bryts desto mer sjunker berget ovanför. Markytan påverkas och till slut uppstår markdeformationer.
En detaljplan bestämmer hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelse ska se ut inom ett visst område i en kommun. Det är bara kommunen som kan ta fram och anta en detaljplan, det vill säga ändra på hur ett område ska användas.
Samhällsomvandlingarna förutsätter att LKAB och kommunerna är överens om hur förändringarna ska genomföras och vem som ansvararar för vad. Överenskommelserna regleras i samverkans-, samarbets- och genomförandeavtal. Avtalen beskriver vad som ska flyttas, rivas och byggas nytt. Det är en komplex planering och ett stort samarbete mellan flera parter. En viktig utgångspunkt är att det ska finnas nya bostäder, service och infrastruktur färdigt och under uppbyggnad på nya platser innan LKAB avvecklar tidigare bebyggelse. Sammantaget innebär det att det först sker mycket planering, därefter justerar kommunerna detaljplanerna i samhället, sedan sker nybyggnationer på säkra platser dit människorna kan flytta. Därefter rivs eller flyttas bebyggelsen och platsen omvandlas till ett grönområde som sedan övergår till industriområde.
